Allting har en ände…

Efter Uppsala var det så dags att rulla mot Tranås för en fest hos goda vänner som varit inbokad sedan länge och som skulle vara slutet på vår semester. Från den tillställningen kommer ni inte att få se en endaste liten bild då det var många personer inblandade och vi försöker undvika att lägga ut bilder på andra än oss själva på hemsidan.

Vägen till Tranås var den enda delen på hela resan där vi fått sitta i bilköer… Främst var det på vägen genom Stockholm där vi satt totalt en timme i kö på grund av olyckor och vägarbeten. Efter Södertälje tänkte vi att; YES! nu är vi ute ur storstan så nu blir det inga mer köer. Men det blev det. När vi nästan var framme så hade någon bestämt sig för att just den här torsdagen var en utmärkt dag att måla nya mittlinjer på. Så det vara bara att snällt lägga sig efter Trafikverkets bilar och hålla gott mod medan vi lyssnade på en gammal sommarpratare.

Ska vi nu försöka oss på att sammanfatta vår semester så kan man väl lugnt säga att vi maxat den vad gäller tiden. Vi rullade från Göteborg på eftermiddagen, vår sista arbetsdag och kom hem på eftermiddagen dagen innan vi skulle börja jobba igen. Om det nu var så smart att komma hem då, nja… vi var båda rätt utmattade på jobbet i måndags. Men det kommer snart en helg när vi kan vila upp oss lite, så vi ångrar ingenting!

Vi har under våra drygt fyra veckor i husbilen rullat ungefär 400 mil genom vårt avlånga land. Som längs söderut har vi passerat Kalmar och Ölandsbron, som längst norrut har vi varit på Stekenjokksplatån. Vi har blivit fascinerade över vilka märkliga campingfordon tyskar och holländare använder. Ju mindre det är desto bättre är det verkar det som. Men det ska gå att fälla ut saker åt alla håll!

Vi har sett förvånansvärt lite vilda djur och till vår stora besvikelse inte en endaste liten ren förutom styckningsdetaljer i kyldiskarna på affärerna! Det mesta djurlivet har bestått av insekter: mygg, knott och fästingar.

Så här på högsommaren när så gott som hela Sverige är ledigt brukar det ofta vara svårt att få plats på ställplatser och campingar i södra Sverige, främst längs kusten. Så är inte fallet norröver, i alla fall inte i inlandet. Trots att vi sett massor med husbilar varenda dag har det inte varit svårt att hitta ett ställe för natten, vare sig det gällt fricamping, ställplats eller campingplats. Och vackert är det. Visst, det är mycket skog, men det är också en massa små och större sjöar, vattendrag, forsar, små fina samhällen, gamla byggnader mm.

Funderar ni på att åka Vildmarksvägen så sluta fundera och bara gör det! Många åker med husvagn istället och det verkar gå lika bra det. Och har ni inget campingfordon av något slag så finns det gott om andra boenden längs vägen också! Det är hur som helst en unik möjlighet att komma upp i fjällvärlden med bil och det finns mycket att se.

Nu får vi tacka för att ni hängt med oss på semester! Nu får vi återgå till vanlig helghusbilism ett tag framöver, men ni får gärna hänga med då också!

One thought on “Allting har en ände…”

  1. Vi har oxå besökt fjället, vi e lite galna i det och det ä är nog 5 eller 6 gången vi vart där. Nytt för i år är att vi sov på fjället. Innan var vi alltid sovit på kolgården. Har man väl varit där, så är man dopad på ett sätt. För Inget, inget blir så bra som fjället.

Lämna ett svar till Carina Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *