Dobby flyttar in

Nu var det ett tag sedan det kom ett inlägg. Även den här gången beror det på familjeangelägenheter, fast den här gången av det trevligare slaget! Vi har nämligen fått tillökning i familjen, för tre veckor sedan flyttade nämligen dalmatinervalpen Dobby in hos oss och vår gamla Doris fick bli extramamma.

Men nu ska vi väl börja från början… Vår nya lilla bäbis kommer från Uppsala och för att hämta honom tänkte vi så klart ta husbilen! Inne i Uppsala finns ju en camping som vi stått på förr och det hade ju varit smidigt att stå där. Men efter en snabb slagning på nätet insåg vi att Fyrishovs Camping hade stängt på grund av Coronapandemin, så det blev det inget av med. Efter ytterligare lite letande bestämde vi oss för att boka en plats i Västerås istället, 1½ timme från Uppsala, men det kan man ju leva med. Bättre än de dryga sex timmarna från Göteborg om man skulle tagit det i en etapp.

För en gångs skull har det varit lite vinter i Göteborg också, och eftersom vi visste att vi skulle ut på långfärd lät vi bli att tömma ut vatten och så ur husbilen och lät den stå på gasolvärme istället tills vi skulle åka. Tyvärr har vi ju ingen el där vi parkerar husbilen. Allt funkade skitbra tills batterierna laddat ur… Solen som skulle ladda batterierna via solcellerna ”lyste med sin frånvaro”. Calle fick åka ut på en hyggligt lång tur för att ladda batterierna och vips så funkade allt igen. I alla fall ett tag.

Sedan kom det ett sådant där klassiskt Göteborgsväder, ni vet när det räknar vågrätt. Detta skitväder följdes av minusgrader. När vi så skulle titta till husbilen efter detta möttes vi av en ganska så utkyld husbil och en Alde-panel som det stod ”Fan Failure” på. Efter ett antal omstarter och återställningar av pannan gav vi upp… Bara att tömma allt vatten och allt som kan frysa ur husbilen och snika in den hos ett par kompisar där vi kunde få ladda upp batterierna.

Trots nyladdade batterier var det fortfarande ”Fan failure”. Efter lite diskussioner fram och tillbaka bestämde vi oss för att åka ändå, vi tog med oss två värmefläktar, trots allt skulle vi ju stå på elplats och nog fasen ska väl det räcka för att hålla värmen.

Efter en lång och tämligen händelselös resa till Västerås och Mälarcampingen där slog vi på värmefläktarna och bodde in oss lite… Till Calle tänkte att va fan, jag provar. Och se på fan – pannan brummade snällt igång och har fungerat klockrent sedan dess! Vår teori är att det Göteborgska skitvädret gjorde att det kom in vatten i skorstenen, regnet låg ju på från det hållet. Eftersom batterierna var slut då gick inte pannan, och när det då blev minus frös skiten! Men efter några timmars bilfärd och användande av värmeväxlaren hade väl allt tinat upp och funkade som vanligt igen.

Själva valphämningen i Uppsala dagen efter löpte planenligt, förutom att vi fick lite lätt ångest när vi såg avtagsvägen vi skulle in på. Uppfödaren visade sig bo i sista huset på en liten skogsväg… och snö var det så klart. Men det gick galant, både att köra och vända på deras gårdsplan. Och med oss därifrån hade vi så en liten Dobby!

När vi kom in med honom i husbilen tittade Doris på honom, sniffade lite och verkade säga, ”jaha, en till”. Sen tittade hon ut genom fönstret… Ingen större dramatik där inte. Katten hade vi lämnat hemma i Göteborg för säkerhets skull, vi tänkte att det kanske inte skulle vara i husbilen dom träffades första gången.

Det blev många turer ut och in ur husbilen den dagen, kvällen och natten… Blåsan hos en valp behöver tömmas ofta, men rymmer ändå förvånansvärt mycket, vilket man märker när det råkar bli en kiss inne! Dobby verkade gilla husbilslivet lika mycket som Doris på en gång, men han verkade tro att han hade en kompis i kylskåpet…

Hemresan och introduktionen med vår lilla Iris (katten alltså) fungerade helt enligt plan och önskemål. Dobby och Iris är väl fortfarande inte dom allra bästa kompisarna, men dom accepterar varandra och det görs små framsteg och närmanden varje dag.

Numera jobbar Jimmy varannan helg så husbilsresorna blir inte lika ofta, men de är desto mer välkomna när det blir. Men med en valp som inte är redo att lämnas själv mer än några minuter ännu är man lite begränsad i vad man kan göra.

Första husbilsturen efter hemkomsten med den lille blev därför i närområdet då vi visste att vi skulle hålla oss mest inne i husbilen. Dessutom skulle det bli snorkallt så kanske det var lika så bra. Vi bestämde oss därför att bara åka ner till Bua när det var ledig helg för Jimmy. Och den här gången fick även Iris följa med!

Det fungerade alldeles utmärkt att ha även katten med i husbilen tillsammans med valpen. Det finns gott om utrymmen där lille Dobby inte kommer upp. Än så länge tar han sig inte ens upp i sofforna utan hjälp så Iris kunde tryggt ligga i sin bur på första parkett med utsikt över hamnen i Bua utan att ha en dryg valp som störde.

Helgen blev precis så lugn och skön som vi ville! Lite utomhusumgänge med ett par kompisar i husbilen bredvid, men annars mest att slappa och bara vara, vilket är precis vad man behöver ibland. Eller rätt ofta faktiskt!

Det fanns gott om platser i Bua, som mest räknade vi till åtta husbilar på de nästan 40 platserna. Visst, det var kallt. Men det är vackert och lugnt så för er som funderar på att åka ut med era husbilar på vintern men ännu inte gjort det – prova!

Några av husbilarna hade vintertäcken för rutorna fram, vilket säkert är superbra för att hålla värmen. Vi tycker det är rätt trist att inte kunna se ut så vi har valt bort det. Vi har istället hittat en annan lösning för att slippa kallraset fram i bilen – en vanlig hederlig värmefläkt för under 200:-. Funkar så länge man står på el… Bara att dra ner effekten på pannan och ha värmefläkten på golvet bakom stolarna i kördelen av husbilen och det blir ett helt annat klimat fram i bilen! Dessutom betydligt mindre kondens på rutorna fram som en bonus.

Jimmy passade på att göra en liten räd in på den lokala loppisen på lördagen och fyndade några ljuslyktor. Kanske inte det vi behövde egentligen, men det är ju bra mysigt… På lördagskvällen njöt vi av lite plock med ostar, chiliräkor och annat gott. Ni vet sån där mat man inte riktigt tror att man ska bli mätt på och så är man helt plötsligt proppmätt och undrar vad som hände.

Man mår oförskämt bra i husbil, det är bara att konstatera! Och innan vi vet ordet av kommer det att ha gått ett par veckor och vi är ute igen!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *