Nu har vi äntligen påbörjat vår resa norrut. Inte kom vi så långt på första etappen, från Borlänge till Rättvik tar det cirka en timme. Men även en lång resa börjar med ett steg…
Vi hade bokat en natt vid Dalarnas Riviera, Siljansbadet. Och där hade vi stämt träff med vårt ressällskap inför Norrlandstrippen, ett par goda vänner från Göteborg och deras plåtis.
Siljansbadet är en ganska stor camping, men ingenstans är det långt till vattnet. Går man en liten bit åt ena hållet längs sjön från campingen kommer man till kyrkan (jodå, vi var där), och går man åt andra hållet kommer man till långbryggan och till centrum (vi var där också).
Vi började med att utforska Rättviks centrum, något som går ganska fort en söndagseftermiddag. Fast i ärlighetens namn går det nog ganska fort annars också! Men en liten hantverks- och folkdräktsbutik hade öppet så där var vi in och kikade. Och varsin Rättviksglass fick det också bli, väldans gott!
När vi sedan fick syn på en väl tilltagen dalahäst så tittade vi på varandra – det är väl klart vi ska upp på den. Men jösses va hög den var, vi var tvungna att hjälpa varann för att komma upp. Men upp kom vi, båda två! Man har väl barnasinnet kvar =) Och alla ben var hela när vi kommit ner också. Både på oss och hästen.
Och är man i Rättvik så kan man ju bara inte missa långbryggan, en 628 meter lång före detta ångbåtsbrygga. Numera är den mest turistattration och promenadstråk, men den gör sig bra som det också! Lite blåsigt och kallt var det tyvärr, men vi tog oss ända ut ändå. Längst ut hade man byggt en väldigt modern bastu, som ett guldägg! På vägen tillbaka kunde Calle inte låta bli att känna på badtemperaturen. Det var inte många centimeter varmt så vi höll oss på land! Tur det finns dusch på campingen.
Efter att ha ätit varsin räkmacka på kvällen behövde vi röra lite till på oss, så då blev det en promenad till kyrkan också. Den syns på långt håll där den ligger på en udde i Siljan, omgiven av en stor kyrkogård med både gravstenar och kors. Precis när vi skulle till att gå tillbaka så kom Rättviks alla kajor för att slå sig ner på kyrktornet. Det är fascinerande hur dom kan röra sig i flock på det sättet. Skulle vi människor göra det skulle det vara många seriekrockar!
På andra sidan kyrkan låg de gamla kyrkstallarna från den tiden när folket kom med häst och vagn (eller kyrkbåt) till kyrkan.
Promenaden längs vatten mellan kyrkan och campingen bjöd på vackra vyer över Siljan, fast det hade varit lättare att njuta om det inte hade varit så fruktansvärt mycket småflugor! Man fick tänka sig för innan man tog ett djupt andetag där.
Med detta tackar vi för oss i Rättvik. Nästa etapp norrut tänkte vi byta sjö att ha i bakgrunden från Siljan till Storsjön, fortsättning följer…
Fast innan vi rullade ut från Rättvik såg vi till att förse oss med en lokal specialitet att ha till lunch längs vägen, Tuttul.
Den där rättviksglassen är i alla fall fantastiskt god. Jag bor i närheten av ett underbart Glass café som heter Glass & Berså, dom tar sin glass från rättviksglass. Och den lilla glasskiosken i Rättvik bör inte få undgå någon