Efter Söderköping landade vi som planerat i Borlänge, på gatan utanför goda vänner sedan den tid vi bodde i stan. Dock blev det en liten omväg via en ställplats utanför Ludvika där vi tänkt stå en natt. Efter att ha kört dit på vägar som blev mindre och mindre, missat infarten och backat 50m på en smal och krokig grusväg och slutligen inte förstått om vi var på ställplatsen eller inte så bestämde vi oss för att strunta helt i det och åka sista biten till Borlänge! Som avslutning på körde vi dock fast i lösgruset på väg ut från det som förmodligen var ställplatsen. Efter lite svettbrytningar, svordomar och trixande tog vi oss loss och kunde rulla vidare.
Det blev några intensiva dagar i Borlänge med förberedelser inför Jimmys mammas 70-års kalas, umgänge med släkt och vänner samt påfyllning av depåerna på Biltema, Ikea mm. Ställplatsen hos våra vänner kan vi absolut rekommendera, men troligen är den reserverad för vänner och bekanta.
Efter dessa späckade dagar kände vi att vi behövde varva ner lite och ta det lugnt. Vi hade hört goda omdömen om en liten campingplats i Tällberg, mellan Rättvik och Leksand så dit styrde vi kosan.
Att köra genom Tällberg är som att köra husbil i ett friluftsmuseum. Röda hus och timmerstugor vart man tittar, trångt är det och fort går det definitivt inte. Man måste åka igenom precis HELA byn för att komma ner till Siljans strand där campingen ligger. Den som kör gör bäst i att fokusera på vägen, men den som åker kan ju njuta av utsikten.
Vi fick en plats i första raden mot stranden, bara ett par tält framför, jackpott! Efter att ha installerat oss, lastat ur stolar, bord och cyklar tog vi en snabb lunch. Sedan gav vi oss ut för att kolla in byn på cykel.
Tack och lov att vi har elcyklar… Från campingen sett är hela Tällberg en enda stor uppförsbacke! Men det är väldigt vackert och det är så mycket Dalarna att knätofsarna får ståfräs och man ser kurbitsar framför ögonen när man blundar…
Det finns en hel massa gamla hus att titta på. Hantverksbutiker, restauranger, små bagerier… Det är lite som att gå på Skansen. Men utsikten över Siljan är hela tiden där och det är bra vackert. Och husen ÄR fina, det är bara att erkänna.
Uppe på en höjd hittade vi en riktigt söt telefonkiosk. Självklart med gott om kurbits. Och när man öppnade dörren var det dessutom fullt av telefoner! Det måste vara världens minsta museum eller nåt.
Men än var vi inte uppe på toppen så vi trampade vidare. Elcyklarna fick jobba mer än dom var vana vid. Högst uppe hittade vi någon form av hembygdsgård (fast ärligt talat är hela byn som en hembygdsgård). Härlig utsikt här också och riktigt häftiga gamla hus…
Att ta sig ner till campingen igen var inte så svårt… Det rullade på i full fart. Som tur var funkade bromsarna och Calle hade lyckats skruva fast framhjulen ordentligt efter urpackningen från förrådet, så vi kom ner hela!
Som vi skrev innan så ligger campingen precis vid vattnet på Siljans östra strand. Vi satt ute med en annan husbilsåkande kompis på kvällen och grillade och njöt av utsikten. Är man i Dalarna ska man inte bli förvånad om det helt plötsligt kommer en kyrkbåt! Dom var ute och tränade, och det såg ut att behövas. Helt i takt var dom inte och det plaskade rätt bra av årorna.
Och så småningom bjöd Tällberg också på en vacker solnedgång. Det blev rusning från husvagnar och husbilar ner mot stranden och småbåtshamnen intill med kamerorna i högsta hugg för att få bästa möjliga vinkel.
Vi har bestämt oss för att ta en natt till i Tällberg. Tanken är bara att slappa och ta det lugnt innan vi rullar vidare i Dalarna.
Vill ni någon gång se Dalarna som man i fantasin tror att Dalarna ska se ut, så åk till Tällberg. Campingen kan vi absolut rekommendera, men vill man inte campa finns det massor med hotell och rum för uthyrning också.
