Efter Mörkret skulle vi så ta oss vidare uppåt i vårt påtagligt avlånga land och tanken var att landa i Östersund. Början blev väl inte så bra, Calle hade kollat Google Maps och sett att man skulle kunna åka vidare norrut på vägen som passerar Mörkret, ta av åt höger och komma ut i Idre. Men ju längre vi körde på den vägen desto mer väcktes misstankarna om att vi skulle hamna i Norge istället för i Idre. Eller rättare sagt vid norska greänsen. Så efter ett tag på en allt mindre och allt ojämnare väg blev det till att göra en elegant vändning! Efter ett tag passerade vi alltså Mörkrets igen… Men det är ju bara att ta nya tag!
Så småningom var vi ute på en större väg igen och svängde upp mot Idre. Nästan framme i Idre svängde vi så av mot Foskros. Har ni inte hört talas om det? Inte vi heller. Men det visade sig vara en rätt liten, smal, backig och krokig väg, men också riktigt vacker och fin. Med en lätt högerfot och båda händerna på ratten i alla lägen gick färden galant! Efter ett tag fick vi också syn på resans allra första ren!
Renen såg väl i ärlighetens namn rätt tilltufsad ut, men det är ändå något speciellt när man ser renar längs vägen, i alla fall för oss sörlänningar!
På vår väg mot Östersund längs den slingriga vägen fick man lite känslan av att köra i Alperna, 9% lutning både uppåt och neråt. Vi passerade Sveriges högst belägna by (som vi glömt vad den hette) och Sveriges högst belägna kyrka (som vi glömt var den låg) längs vägen… Och några skidanläggningar som låg i sommardvala.
Vid Vemdalen stannade vi för att äta lunch. Det är något rätt ödsligt med skidanläggningar sommartid, men parkeringen funkade galant för ett lunchstopp.
Frampå eftermiddagen checkade vi så in på Östersunds Camping och Stugby, inte så långt från centrala Östersund. Rejäla asfalterade platser gör det enkelt när man har en stor husbil! Och vatten och avlopp vid platsen är ju onekligen praktiskt när man varit på rull ett tag och behöver fylla och tömma tankarna.
Efter att ha slagit läger bestämde vi oss för en snabb cykeltur in till Östersund för att se om vi kunde hitta ett café för att ta en fika. Och efter lite letande hittade vi ett konditori och kunde mumsa i oss varsin kaloribomb! Det satt som en smäck efter en dag på vägarna.
Sedan blev det till att ta oss tillbaka till campingen och ta det lite lugnt och fixa med lite praktiska saker som disk och tvätt! Man samlar ju på sig lite när man är ute på rulle och hur det än är så är det lite bökigt att diska i husbilen! Servicehuset var rent och fräscht med både disk- och tvättmaskin så nu blev det ordentligt gjort!
På lördagen gav vi oss så in till Östersund för att kolla in stan lite bättre… Vi passade på att besöka några loppisar på vägen in mot centrum, men några fynd blev det inte den här gången. Inne i Östersund passade vi på att spana ut över Storsjön för att se om vi kunde se något Storsjöodjur… Men nä, något sådant dök inte upp i vattnet!
Men på gågatan i Östersund hittade vi flera stycken riktigt söta små odjur! Dom tar verkligen vara på sitt Storsjöodjur här, vare sig det nu finns eller inte…
Vi hade tänkt oss en lugn och fin kväll och en sömn. Det visade sig att traktens motorburna ungdom hade andra planer för oss… Någonstans i närheten hade de bilträff och motorerna varvades i stort sett hela natten och högtalarna testades rejält. Framåt fyratiden blev det äntligen tyst så det blev i alla fall några ostörda timmar innan det var dags att gå upp och köra vidare.
Även den här dagen fick vi sällskap av en ren. Han skulle åt samma håll som vi, men höll inte riktigt samma hastighet. Och inte hade han någon större lust att flytta på sig heller utan tittade mest lite slött på oss när vi sakta rullade förbi.
Nästa anhalt på turen var Vilhelmina och Kolgårdens Camping. Det är en riktig liten pärla strax utanför själva Vilhelmina precis vid Volgsjön. Vi checkade in och fick en plats precis i vattenkanten! Dessutom lyste solen på oss så det fanns inte så myket mer att önska.
Precis är man svänger av E45an mot campingen passerar man Bergmans vilt, de har både försäljning och restaurang och vi bestämde oss för att ta vår lunch där. Pizza med renkött äter man inte så ofta, men det slank ner med en lokal öl.
Det visade sig också att två goda vänner från Göteborg som också var på husbilsresa i Norrland var där, så vi fick trevligt sällskap till lunchen! Och inte bara det, de fick också plats på Kolgårdens camping.
I campingavgiften ingår också fiskekort så Jimmy gick för att testa fiskelyckan. Redan på första kastet nappade det och på bara en liten stund drog han upp tre skapliga abborrar!
Här i Vilhelmina blev kvällen betydligt lugnare och skönare än i Östersund och trevligt sällskap fick vi också! Och med nystekt abborre blev kvällen perfekt!
Efter Vilhelmina går resan vidare norrut på E45an, så fortsättning följer!
