Så har då resan längs Vildmarksvägen nått sitt slut, Vilhelmina och Kolgårdens camping.
Vägen från Fatmomakke bestod tyvärr fortfarande av 5km tvättbräda till grusväg. Och det skakade precis lika mycket som det gjorde på vägen dit. Men det var bara att gilla läget och se till att löständerna sitter där dom ska samt att alla skåpsluckor är ordentligt stängda och att man är nykissad innan man åker.
Målet för idag var som sagt Kolgårdens camping i Vilhelmina, men ett par stopp var inplanerade. Dels ville vi se Trappstegsforsen och dels behövde vi handla. Första stoppet blev vid Trappstegsforsen. Lättparkerat, till och med för en niometare! Men inte mindre imponerande fors för det… Undrar just hur många liter vatten som passerar där varje minut! Man kan lätt bli lite filosofisk när man ser naturens krafter så här.
Det var förresten en vattenattration till vi funderat på, Dimforsen. Men när vi såg vägen ner dit (det gickverkligen neråt…) och insåg att om vi väl kom ner skulle vi kanske inte komma upp så hoppade vi över den turen. Det är ju ändå bara vatten.
På den förträffliga kartan vi fått fatt i över Vildmarksvägen stod det att det skulle finnas en mataffär i Stalon, så där tänkte vi stanna. Jodå, det fanns en mataffär i Stalon. Nån gång gjorde fanns det i alla fall en mataffär i Stalon. Numera var den väldigt stängd! Bara att rulla vidare. Vi hade nog mat så vi klarade oss ändå.
Vi rullade faktiskt förbi Kolgårdens camping först och tog den korta omvägen om Bergmans delikatesser som ligger strax norr om Vilhelmina. De har vunnit mat-SM ett antal gånger, alltid kan man ju hitta nåt gott där! Och det gjorde vi. Fast vi har inte provsmakat våra fynd än, de får mogna til sig lite. Bergmans har också restaurang där, och dom måste ju skära guld med täljkniv eftersom Inlandsbanan har en hållplats precis bakom. Det var packat med folk när vi var där…
Efter det här depåstoppet rullade vi så tillbaka den lilla biten till Kolgården. Det är en liten campingpärla som vi besökt en gång tidigare då vi gjorde vår förra turné i norra Sverige. Det är en lagom stor och trevlig camping precis vid vattenkanten. Receptionen består av en telefonlur man kan lyfta om man behöver hjälp, så kommer ägaren och möter upp och visar en till en ledig plats. Om det finns någon, stället är populärt.
Inte så konstigt att det är populärt i och för sig. Perfekt läge i början, eller slutet, av Vildmarksvägen. Ägarna är oerhört trevliga, jag menar – hur ofta tar campingägaren alla gäster i hand och hälsar välkomna? Dessutom finns det bastu, restaurang och pub, grillkåta, fritt fiske från land, fritt lån av roddbåtar… Visst låter det dyrt? 295:- för en natt. Extremt prisvärt tycker i alla fall vi!
Nu blev det för vår del en slapp eftermiddag på campingen. Jimmy passade på att slänga ihop en sockerkaka i airfryern så det blev lite go-fika…
Nu har vi alltså avverkat hela Vildmarksvägen, en mäktig upplevelse. Vi kan konstatera att vi var långt ifrån ensamma om denna tur. Det är sällan man ser så många husbilar på en så kort vägsträcka… Men det finns mycket att se och gott om plats åt alla, i alla fall än så länge.
Vi har sett det mesta vi tänkt oss att se, det enda vi inte sett och verkligen skulle velat se är Hällingsåfallet. Men troligen ligger det kvar till en annan gång. Det enda av det vi sett vi kunde varit utan är Ankarede kyrkplats. Fatmomakke är väldigt mycket mer sevärt, tycker vi då.
Lite förvånade blev vi över att så många drar runt Vildmarksvägen med husvagn och fricampar här och var i buskarna. Och rätt imponerad blir man av barnfamiljer som i ösregn traskar iväg över kalfjället med två blöjbarn!
Funderar ni på att åka Vildmarksvägen? Sluta fundera och åk! Det är absolut värt det! Glöm inte myggmedlet hemma bara…
